..
Jag satt mig ner och tänkte på människor.
En del människor som inte verkar kunna släppa taget om sitt negativa förflutna kan just av det skälet vara dömda att gå under. Jag har den största respekt för alla som gör sitt yttersta för att bli bättre människor, för jag vet av egen erfarenhet hur mödosamt det kan vara att bryta upp från en situation där man kontrolleras av andra.
När det gäller att bryta upp från en negativ miljö är det helt enkelt något vi måste göra ibland. Hur svårt och känsligt det än kan vara måste vi helt enkelt bryta upp. När folk säger till mig att de att av något skäl inte alls kan komma överrens med en viss person, så till den grad att hela deras relation består utav att störa sig på varandra eller rent utav får rena vulkanutbrotten. Då är mitt råd: Håll dig borta från honom eller henne! Det finns praktiskt taget inget skäl att utsätta sig för en sådan miljö. Om det är så illa så finns det ingen anledning, inte för stunden i alla fall, att komplicera eller ge ytterligare bränsle åt motsättningarna, för du kan bli ännu djupare indragen. Och om du trots det måste vara med på de där möterna, festerna,´eller middagarna så försök att inte exponera dig för mycket. Om du märker att du uppför dig som du aldrig gör annars, kan det vara orsakat av en negativ omgivning. Även om den person eller den grupp som du utsätter för ditt beteende antagligen accepterar dig eller är vänlig måste du fråga dig själv: Tycker jag verkligen om den person jag håller på att bli? Om inte, bryt upp och håll dig borta från den omgivningen.
att vägra hålla sig borta eller bryta från sådana skadliga omgivningar kan få allvarliga konsekvenser. Man kan aldrig noga veta om de plötsligt ska "dras in" i sitt gamla beteende och inse det förs när det är för sent att dra sig ur.
Min slutsats är att man ska vara ytterst försiktig med var man sätter fötterna och vilka människor man "plockar upp på vägen" under livets gång.
Av mina erfarenheter att döma kan den som försöker bryta upp från en negativ omgivning bära med sig antingen skuld eller en form av undanfallenhet eller en kombination av båda, som gör det ännu svårare att bryta sig loss.
Jag tror att vi alla på ett eller annat sätt bär på någon ånger förknippad med personliga omständigheter. För att kunna ta sig fram i livet måste man kunna släppa taget.
Ingen utav oss har förmågan att kliva in i en tidsmaskin och ändra förloppet på en enstaka händelse eller den del utav våra liv som skulle ställa allt till rätta. Även om man kunde det så tror jag att det är en serie små händelser som leder till vår situation. "Lär dig av ditt förslutna! Bli inte en fånge i det!"
Om du känner dig skyldig till det som hände, ska du också lära dig utav det som inträffade och inte upprepa samma misstag. Olyckligtvis är det väldigt människor som hela tiden upprepar samma misstag, delvis på grund utav sin omgivning.
Vi gör alla saker som vi ångrar och jag är säker på att vi alla sagt saker som vi inte är stolta över.
Kan man inte gå vidare från sitt förflutna måste man ställa sig frågan om det finns något man kunde gjort för att ändra historien. Är svaret ja, lär av ditt misstag. Är svaret nej, släpp då saken och gå vidare.
Det är ofta människor som är beroende av andras välvilja som fastnar i en negativ omgivning. Samtidigt som det är viktigt för alla att vara snälla och uppföra oss väl samtidigt som vi är ödmjuka, har jag lärt mig den värdefulla läxan att göra detta samtidigt som jag inte utplånar mig själv. Man måste vara försiktig och inte göra sig beroende av andras människors välvilja
Det kan finnas ändlösa skäl till att någon inte tycker om oss, vad vi än gör. Efter några hårda smällar står jag nu på egna ben och ställer de stora frågorna. Utan att vara arrogant eller rå säger jag vad jag tycker, år någon oenig med mig så är det inte hela världen. Jag misshandlar inte längre mig själv i den vaga förhoppningen att vinna andras samtycke.
Slösa inte bort din tid och energi, det finns mycket viktigare saker i livet. När du är andra till lags i hopp om att bli accepterad förlorar du ditt eget värde på kuppen.
Använd inte din omgivning som en krycka, om du gör det begränsar du bara dig själv.
Om du känner dig skyldig till vad som hänt, försök ställa allt till rätta så gott du kan, och vänd om möjligt på situationen för att göra den till en språngbräda för förbättringar.
Hänge dig inte år fåfänga förhoppningar om att kunna vara alla till lags.
Lova dig sjäv att vara den du är och håll fast vid det löftet.
Begränsa din exponering för negativa omständigheter och gör det bästa möjliga av dem.
Glöm inte att det är ditt liv och att det är du som bestämmer.
En eloge till Dave Pelzer som ger mig inspiration till mina tankar
