Långt uppehåll

Vad hände med att jag skulle bli bättre på att skriva? Jag har inte tid! Jobbar som en galning och tar hand om lilla älskade Daniella.
Jag har i alla fall hunnit ägna lite tid till Maria, vi tog en drink och myste, Johanna kom och hängde med oss också. Jag har hunnit avancera på jobbet och även hitta ett nytt poteniellt jobb. Ja vad har jag inte hunnit med? Jag lyckas alla fall hålla mig sysselsatt tills det är sängdags, vet inte om det är bra eller dåligt.
Nu är jag hemma hos emelie och timpa, har ätit middag, lekt och dansat med julia och ätit muffinsdeg! Mums!
Har laggt Julia också, låg på emelie och timpas sänt och myste med henne, så otroligt underbart!
Dags at måla emelies naglar och sedan åka hem till Sofia på gallej!



xoxo Fanny

..

Jag satt mig ner och tänkte på människor.
En del människor som inte verkar kunna släppa taget om sitt negativa förflutna kan just av det skälet vara dömda att gå under. Jag har den största respekt för alla som gör sitt yttersta för att bli bättre människor, för jag vet av egen erfarenhet hur mödosamt det kan vara att bryta upp från en situation där man kontrolleras av andra.
När det gäller att bryta upp från en negativ miljö är det helt enkelt något vi måste göra ibland. Hur svårt och känsligt det än kan vara måste vi helt enkelt bryta upp. När folk säger till mig att de att av något skäl inte alls kan komma överrens med en viss person, så till den grad att hela deras relation består utav att störa sig på varandra eller rent utav får rena vulkanutbrotten. Då är mitt råd: Håll dig borta från honom eller henne! Det finns praktiskt taget inget skäl att utsätta sig för en sådan miljö. Om det är så illa så finns det ingen anledning, inte för stunden i alla fall, att komplicera eller ge ytterligare bränsle åt motsättningarna, för du kan bli ännu djupare indragen. Och om du trots det måste vara med på de där möterna, festerna,´eller middagarna så försök att inte exponera dig för mycket. Om du märker att du uppför dig som du aldrig gör annars, kan det vara orsakat av en negativ omgivning. Även om den person eller den grupp som du utsätter för ditt beteende antagligen accepterar dig eller är vänlig måste du fråga dig själv: Tycker jag verkligen om den person jag håller på att bli? Om inte, bryt  upp och håll dig borta från den omgivningen.
   att vägra hålla sig borta eller bryta från sådana skadliga omgivningar kan få allvarliga konsekvenser. Man kan aldrig noga veta om de plötsligt ska "dras in" i sitt gamla beteende och inse det förs när det är för sent att dra sig ur.
Min slutsats är att man ska vara ytterst försiktig med var man sätter fötterna och vilka människor man "plockar upp på vägen" under livets gång.

Av mina erfarenheter att döma kan den som försöker bryta upp från en negativ omgivning bära med sig antingen skuld eller en form av undanfallenhet eller en kombination av båda, som gör det ännu svårare att bryta sig loss.
   Jag tror att vi alla på ett eller annat sätt bär på någon ånger förknippad med personliga omständigheter. För att kunna ta sig fram i livet måste man kunna släppa taget.
Ingen utav oss har förmågan att kliva in i en tidsmaskin och ändra förloppet på en enstaka händelse eller den del utav våra liv som skulle ställa allt till rätta. Även om man kunde det så tror jag att det är en serie små händelser som leder till vår situation. "Lär dig av ditt förslutna! Bli inte en fånge i det!"

Om du känner dig skyldig till det som hände, ska du också lära dig utav det som inträffade och inte upprepa samma misstag. Olyckligtvis är det väldigt människor som hela tiden upprepar samma misstag, delvis på grund utav sin omgivning.
Vi gör alla saker som vi ångrar och jag är säker på att vi alla sagt saker som vi inte är stolta över.
Kan man inte gå vidare från sitt förflutna måste man ställa sig frågan om det finns något man kunde gjort för att ändra historien. Är svaret ja, lär av ditt misstag. Är svaret nej, släpp då saken och gå vidare.

Det är ofta människor som är beroende av andras välvilja som fastnar i en negativ omgivning. Samtidigt som det är viktigt för alla att vara snälla och uppföra oss väl samtidigt som vi är ödmjuka, har jag lärt mig den värdefulla läxan att göra detta samtidigt som jag inte utplånar mig själv. Man måste vara försiktig och inte göra sig beroende av andras människors välvilja 
  Det kan finnas ändlösa skäl till att någon inte tycker om oss, vad vi än gör. Efter några hårda smällar står jag nu på egna ben och ställer de stora frågorna. Utan att vara arrogant eller rå säger jag vad jag tycker, år någon oenig med mig så är det inte hela världen. Jag misshandlar inte längre mig själv i den vaga förhoppningen att vinna andras samtycke.
  Slösa inte bort din tid och energi, det finns mycket viktigare saker i livet. När du är andra till lags i hopp om att bli accepterad förlorar du ditt eget värde på kuppen.

Använd inte din omgivning som en krycka, om du gör det begränsar du bara dig själv.
Om du känner dig skyldig till vad som hänt, försök ställa allt till rätta så gott du kan, och vänd om möjligt på situationen för att göra den till en språngbräda för förbättringar.
Hänge dig inte år fåfänga förhoppningar om att kunna vara alla till lags.
Lova dig sjäv att vara den du är och håll fast vid det löftet.
Begränsa din exponering för negativa omständigheter och gör det bästa möjliga av dem.
Glöm inte att det är ditt liv och att det är du som bestämmer.

En eloge till Dave Pelzer som ger mig inspiration till mina tankar


Vila i frid

När får man rymma från verklgheten? Emlie skrev så i sin blogg http://emmsss.blogg.se/emms hon skrev att hon ville rymma från verkligheten. Men när är det tillåtet? Är det någonsin det? Jag undrar om det ens går. Kryoer man ner under täcket och stänger av all kommuniktation? Stänger man bara in sig i sig själv?
Ibland önskar man att det gick, men man har alltid ett sådant krav på sig själv att tillfredsställa alla andra. Och då är det ju i princip omöjligt..
Mormor dog, är det ett tillfälle att stänga av? Ta sig tid att sörja? Eller kanske att ta tag i alla praktiska saker och glömma att hon faktiskt är borta? Kanske är det ett sätt att fly från sorgen.
Precis som Emelie tänker man på alla bra minnen som man har med mormor, man vill hålla kvar i dem, som ett bevis på att man älskar henne. Att hon funnits där alla år, som en självklarhet. Innan hon dog inatt så låg jag vaken, tänkte på hur hon såg ut i sjukhussängen. Levande, hon andades men var ändå död. Hon fick en jättestor hjärnblödning och blev medvetslös. Hon stönade när man kom och gick i rummet, som att hon ville att man skulle stanna. Nästan arg när det var dags för mig och Emelie att åka hem. Jag var spänd och kunde inte sova, kunde inte finna ro.
När mamma ringde mig 01.30 och berättade att hon somnat in så blev jag avslappnad, som att en börda lyfts från mina axlar. Inte för att jag var glad att hon är borta, utan för att hon slapp lida. När någon som står dig så nära mår så dåligt, kan man nästan känna dess smärta in i benmärgen.
Så nu är hon borta, och ja, jag vill fly. Jag vill försvinna. Jag vill suga åt mig varenda minne utav henne och bara njuta, glädjas.
Underbara fina mormor, jag älskar dig och du kommer alltid att finnas hos mig.

...

Jo, jag lät mig bli rubbad i min tillvaro en väldigt kort stund, av människors ord utan grund. Det är svårt att leva under träden av visdom om när era yxor hugger sönder rötterna som ger dem näring. Vassa tungor i bittra munnar, ni driver bara er själva till vansinne.
Jag blev bara ett offer för er labilitet, men jag antar att sådana här saker kan göra så med människor som er, människor som saknar ett starkt sinne.
Människans stolthet som sjunger en hämndlysten sång, inspirerad av de gånger du blivit stampad på. Ju längre ni fortsätter stampa på mig, desto mer kommer jag kämpa emot.
Ibland kan man inte alltid hålla hatet inom sig, det som upptar dina tankar kontrollerar ditt liv.
Vad säger du? Ett öga för ett öga och en tand för en tand?


Bra dag idag!

Idag har varit en bra dag, till att börja med startade jag dagen med ett skratt då jag tänkte på något väldigt komiskt som hände inatt. Något mycket roligt som jag, Petra och Johanna skrattade åt tillsammans.
Gick i alla fall upp lite extra tidigt för att äta en lång frukost, så skönt att ta sig tid till att göra den och verkligen avnjuta, för att få en bra start på dagen! Lättyouhgurt med lättkesella, linfrön, solrosfrön och valnötter. Till det två gråva mackor med ost och grönsaker och en kaffe. Mums!
Gav mig av till jobbet, satt och läste på tåget, just nu inne på en som heter "Det verkliga livet", har inte kommit så långt, men än så länge verkar den riktigt bra.
Jobbade kort dag idag, 11-15.30m väldigt skönt. Första guidningen var relativt hemsk faktiskt, 20 spanjorer som hellre pratade om vädret och deras barn som bara skrek, Guidade väl halvhjärtat och njöt av värmen. Tyvärr blev värmen till regn och jag blev väldigt blöt, men som tur var slutade jag medan regnet avtog, Så jag kunde byta om till torra kläder och bege mig med jenny för att åka och kolla stallplats, Jag blev ju uppringd från ett  jättefint stall igår och de sa att de hade två boxplatser lediga. Nu hänger det väl mest på ridhus och så för att vi ska kunna bestämma oss.
Är i alla fall hemma i systerns lägenhet som jag passar just nu på Thorhidsplan med en kopp the och Sex and the city boxen. Så nu ska det avnjutas!
Ha det bra!


..

Ja, nu vet vi ju vem du är, och jag tycker det är roligt att en dam i din ålder tar sig tid att trakassera två tjejer i tjugoårs åldern... Mycket roande! Hade det inte varit smartare att kontakta oss från ditt eget nummer med ditt riktiga namn, istället för att köpa ett kontantkort och använda ett tiotal alias? Sen så har ju inte du något med saken att göra, så varför lägga sig i? För att du är deras vän? Jag hoppas ni har kul ihop och skrattar åt saken, för det gör i alla fall vi!
Ha det bra och försök skaffa dig ett liv!


RSS 2.0